Rubriker är svårast

Hej å hå. Jag är usel på att skriva här, I know.
Det händer mycket, livet rusar på liksom.

En annan dag ska jag summera vad som hänt...inte idag. Nu måste jag sova.
Det regnar ute. Känner mig inte på topp. Insett mer och mer hur illa jag trivs med att bo i lägenhet. VILL så gärna bo i ett hus. Kunna vara ute mer än vad jag är nu. Visst, har en framsida och en baksida, men det är inte samma sak.

Efter att ha varit i sommarstugan i 6,5 veckor i sommar, ja med undantag av 1 vecka när jag var tvungen att åka hem och jobba, så inser jag hur bra jag mår där uppe! DÅ känner jag livet i mig. Känner mig tillfreds med tillvaron, underbara grannar. Underbar miljö, skön tillvaro helt enkelt. Okej, medaljen har en baksida....utedass, inget varmvatten och duscha hos pappa. Det är kära problem, eller problem. Det är inte några problem egentligen. Bara ett annat sätt att leva på. Funkar inte året runt, men några veckor och det är sommar så går det utmärkt.

Den här sommaren har det dock regnat på tok för mycket! Har inte blivit många sköna sommarkvällr när man suttit ute precis. Dessutom en massa mygg och knott!!!

Nu är jag hemma i verkligheten igen, ångesten trillar över mig. Är det så här livet ska vara?? Egentligen ska jag inte klaga, har en pojkvän jag älskar!! Har två underbar systersöner, en hund jag älskar massor.... andra människor jag älskar. Jag är inte egentligen sjuk dystymi och ångest, ja förvisso....läser en del bloggar och bla människor med cancer och vad de går igenom. Gått igenom. Några har tyvärr avlidit, andra kämpar. Som de kämpar sen...så vad har jag då egentligen att klaga på??
Finner bara inte lusten i mig. Var är den? Hur finner jag den?

Fake it till ju make it?!

Puss på nosen

Moster Ninni

Fredagkväll...

...och jag kan inte riktigt komma igång med allt jag borde.

Har ju så många borden och måsten som bor i mig. Menmen....

Jag borde dammsuga och torka golven, för i morgon kommer kärleken hit igen.

Mm....jo jag nojjade ju i onödan förra veckan. Tänk vad tankar kan spela en ett spratt! Varför oroade jag mig för? Var ju helt i onödan! Blir väl lätt så när man inte har nåt att göra och längtan är alldeles för stor.

Nu sitter jag här, med ett relativt stort lugn inombords. Än är ju allt så himla nytt. Ganska precis 3 veckor gammalt. Känns bara så braaaaa!!!!

Tycker så mycket om honom. Det är så det gör ont i mig. Vill vara nära honom jämt nästan....iaf väldigt mycket. VI tar det dock lugnt, finns inte nån anledning att stressa fram nåt. Vi har tiden för oss sas. All tid i världen.
Det betyder dock inte att jag nästintill längtar ihjäl mig efter honom när han inte är här. HÖr jag hans röst blir jag varm inombords.....när han kallar mig för "gumman" smälter jag ju som smör i solsken. Aldrig har det låtit så gulligt och så rart och fullt av kärlek....

När han är här kan jag inte låta bli att känna på honom, ta på honom....hunger efter hud är stor. NÄrheten känns underbar. Det är kärlek....

Mmm...nog kärleksprat nu.

Var upp till Eurostop idag med syrran. Skulle kolla lite på kläder. Jamen då, för en valross som mig finns det knappt nåt att ta på sig. Hennes hade otroligt lite. Iaf i min smak. Hittade ett par mysbyxor som var ett par nummer mindre än vad jag brukar köpa men sitter ändå helt ok...så länge man har tröjor som går ner över magen och en bit över rumpan.  :-)
Behövde verkligen nya, de andra är så trasiga. Haft dem i flera år!

Hoppas på att HM får in lite nytt snart så man kan förnya garderoben liiiiite iaf. Behöver verkligen nya byxor med, såna att ha på jobbet. MÅste hitta nåt annat än jeans. Men HUR ska det gå till??? Finns ju inte några som jag kan ha!!!!

HIttade två toppar oxå, en svart och en mörkgrå. DYsterkvisten själv verkar det som....men så är det. Enda som jag fastnade för och som satt någorlunda ok på min valrossformade kropp. :-(
Självhatet är stort......

MMmmm...köpte ju svarta strumpor oxå!! haha, tom de är svarta!

I morgon får jag träffa han med stort H igen....min egen lilla kärleksbacill!

hopp och förtvivlan

Mycket har hänt på ett par veckor...men jag ids inte gå in på allting så det kommer låta luddigt det jag skriver. Men jag skriver bara för min egen skull....och jag vet ju vad det rör sig om.

Allt har vairt så härligt i två veckor. Känslor spirar, de är besvarade. Många sms och telefonsamtal har det varit. Framförallt låååånga samtal. Känns så bra... har känts riktigt bra tom. Gulliga mail på morgonen, till kvällen osv.

Igår eftermiddag var det lite lamt på den fronten...kvällen med. I morse fick jag svar på ett sms jag skickat dagen innan.
Jag ringde upp, pratade några ord och han skulle ringa upp när han kom hem.
Han måste ha väldigt långt hem, för jag har fortfarande inte hört nåt, drygt 12 timmar senare.

Nojjar jag upp mig i onödan?¨
Fasen, jag gillar verkligen inte att känna mig så här sårbar. Mitt hjärta är vidöppet. Jag har släppt in dig i det.
Du är försiktig, och jag vet massor om dig. En del kanske oroar, mig just nu. Kan det vara så igen??

har jag dragit nitlott igen??

Orkar inte med det.....den här gången var jag förälskad på RIKTIGT!
Jag känner det i varenda fiber i kroppen. Jag värker av längtan när du inte är här, jag uppfylls av ett sånt lugn när du är i min närhet. Kan inte låta bli att ta på dig, kyssa och pussa och krama.

Du tycker inte om att man säger "jag älskar dig" för tidigt. Vilket nog är väldigt klokt egentligen. DÄrför har jag inte sagt de orden än.....känns jobbigt att hålla känslor inom sig. För jag känner så mycket.
Så otroligt mycket. Jag ler bara jag tänker på dig.

Men så idag då.....vad har hänt??

Jag fruktar det värsta..... har redan legat och försökt gråta mig till sömns. Det gick inte nå vidare, var tvungen att gå upp och se om jag kan bli lite tröttare. En paus i gråtandet.

Jag vill bara inte att det jag känner och misstänker är rätt. Vill att det bara ska vara min hjärnspöken som spelar mig ett spratt.

Du är bara så under bar, och vi har klickat så bra ihop trots våra fel och brister. Ja såna har vi ju, går inte att förneka det.
Gäller bara att förhålla sig till dem på rätt sätt och hantera dem tillsammans.

Imorgon är en annan dag....


Hoppas innerligen att det är en anna dag för oss oxå.

Avskyr att sväva ovetandes kring med mina förälskade känslor.

Du var ju så förälskad i mig? SÅ kär i mig? Är du inte det längre? Känner du inte att du bara måste skicka ett gulligt sms längre??

Har jag sagt eller gjort nåt fel??

NY nalle!

Jaaa...jag har köpt mig en ny nallebjörn. Var jättelänge sen! Egentligen så kanske jag inte direkt samlar på nallar längre, det ligger i träda... men efter att ha sett en sån otroligt söt virkad nalle hos Fröken Elsa, kunde jag bara inte motstå att fråga om jag kunde få adoptera en från henne. Det fick jag. Vilken lycka!

Idag kom hon så hem min lilla Astrid Linnea. Hon är makalöst söt! Bilderna gör henne inte rättvisa, även om hon är galet söt på bilderna. Ja se själva... bilden är lånad från hennes blogg.

Visst smälter man som smör i solsken??

Blir alldeles varm inombords när jag tittar på henne! Det behövs sannerligen idag när det blåser nordanvind!
Nånstans runt en minusgrad är det, men det blåser så det känns ju som tjugo minus.


Brrrr...säger jag bara. Undrar jag om jag ska krypa ihop under en filt i soffan och virka något??


Puss på nosen från

Moster Ninni

Tiden går!

OJ vad tiden går fort!! Insåg häromdagen att jag har inte skrivt på flera månader.

MYCKET har hänt sen sist! Jag är numera en halvtidsarbetande kvinna. Känns riktigt bra!!!

Just nu mår jag bättre än jag gjort på mycket länge. Snart har alla bitar fallit på plats vad gäller intyg och ekonomi efter att jag har börjat jobba. Sånt tar en sån evinnerlig tid känns det som!
Skrev tidigare om att jag opererat min högerhand, carpaltunneln som spökade. För drygt en månad sen gjorde jag min vänster hand. Det känns bra i den. Nu ska det blir skönt att kunna handarbeta utan att domna bort i fingrarna.

Snön är här...mörkret är här.....

men som man säger,

Förbanna inte mörkret, tänd ett ljus.

Och det är precis det jag tänker göra. Tända ett ljus alltså.

Inlägget blev väldigt kort, men kände att jag ville skriva lite iaf....mest för min egen skull.


MM.....det var väl allt för nu..

Kram och puss på näsan från

Moster Ninni

Utlottning, jobb....depp

Råkade på en liten utlottning i en blogg, eller ja liten och liten. MASSOR av godis för en scrappare är det ju!

Har kommit av mig lite i mitt scrappande, det har fått stå tillbaka för virkandet. Plus en ommöblering här hemma som inte är klar än har gjort att en del av mina scrapsaker ligger omöjligt till. Kommer inte åt dem.

Skulle vara så himla kul att vinna det här! Nåt positivt i mitt liv.

MÅr inte så jättebra för tillfället. Känner mig mest nere och ledsen. Det är så himla mycket som pågår. Att börja arbetsträna tar på mina krafter, både psykiskt och fysiskt.
Egentligen är det nog kul, känns bra för självkänslan om inte annat. Det är bara så omtumlande. Så många känslor som kommer upp igen. Minnen från förr, hur jag var, hur det var....vem jag var då, vem är jag nu....osv osv osv.

Önskar så jag kunde gråta, men jag kan inte....istället sitter det bara inom mig som en blyklump.

Vem är jag? Vad vill jag? Vad kan jag? Vad förväntas av mig?

Puss på nosen från en ledsen Moster Ninni

Jobb...

efter närmare 12 år som sjukskriven på heltid är det dags att börja arbetsträna. Utförsäkrad från försäkringskassan är det så dags att bita i det sura äpplet och prova. Testa och se om man håller.

Har vetat om det i ett par månader nu och haft ångest över det. Mår ärligt talat SKIT!
Dessutom har jag börjat en kurs i Mindfulness based cognitive therapy. Ska hjälpa mig att hantera depressionen/dystymin. Kanske hjälper?! Om man har tur.

Just nu går jag iaf i en sorts "bubbla". Känner mig mest nere och ledsen, gråten lurar i  halsen men det blir inte nå av den. Kanske mest för att det är så mycket som händer! Vet inte vars jag ska göra av mig själv riktigt.

Jag har inte några kläder som passar på kontor, framförallt inte ett med klädkod. Typ, inte blå jeans. Och vad är det för byxor jag har? Jo, svarta och blå jeans! Menmen, det var tydligen ok att ha det där så länge inte som det är nån hög chef inne. Hej åhå.

Jag har inte nån snygg frisyr, jag har inte nån snygg kropp. BLÄ jag hatar mig själv och min kropp! Borde inte få visa mig bland folk.

Många nya ansikten var det. Många namn att hålla reda på. Det var även en del gamla ansikten jag kände igen, en del har jag jobbat med förut, både på nära håll och längre ifrån. En del känner jag igen sen skoltid, andra bor här i Märsta så man känner igen ansikten pga det.

Träningsvärk har jag oxå i benen, var och tränade igår en timme. Känns bra.

Har varit till läkaren med mina händer och arm, carpaltunneln spökar ju i vänstra handen och i högra är det en triggertumme och tennisarmbåge. Jamen grattis! Jag har just vunnit en bandtraktor! Snart blir det sjukskrivning igen  och hand i paket. Mej dont like.